9.4 Express – Etiketter

En etikett är postalt sett en signal till postpersonalen på hur en försändelse skulle hanteras. Första gången en expressetikett finns omnämnd är den 16 december 1911. Den första etiketten fick blankettnummer 325, vilket expressetiketter behöll fram till 1964 då expressetikettens blankettnummer ändrades till 2112.11 Etiketten skulle användas både för inrikes såväl som utrikes försändelser. För paket skulle etikett anbringas på både paketavin såväl som på själva försändelsen. Alternativt kunde försändelsen förses med likalydande stor och tydlig påskrift. Att utrikes expressförsändelser som ankom till Sverige utan expressetiketter skulle vid ankomsten till utväxlingspostanstalten få en expressetikett påsatt, anges i ett cirkulär från den 29 juni 1922.

I ett cirkulär från 31 mars 1926 står det att express- och luftpostetiketter kunde utlämnas till allmänheten efter prövning av respektive postmästare vid postanstalterna.

Det fanns redan från starten av expresstjänsten en viss oklarhet hos allmänheten om vad den egentligen innebar, det var därför som texten på expressetiketten i juli 1952 ändrades till EXPRESSUTDELNING, för att understryka att tjänsten handlade om att försändelsen skulle utdelas snabbare och att den inte hade med transporttiden mellan den avsändande orten och den mottagande orten att göra.

Etiketterna trycktes ursprungligen på rött papper i ark om 5 (vertikalt) gånger 2 (horisontellt), detta gav etiketter med både 2, 3 och 4 sidig tandning.